Library
Home
Śrīla Prabhupāda
ISKCON
Languages
English
Español
Pусский
Português
English - Español
English - Pусский
English - Português
Español - Pусский
Español - Português
Pусский - Português
Authors
Books
Basics
Reference
Essays
Narrative by Ācaryas
Philosophical by Ācaryas
By Śrīla Prabhupāda
The Great Classics
About Śrīla Prabhupāda
Narrative by Prabhupāda's Disciples
Philosophical by Prabhupāda's Disciples
Magazines
All the Library
Websites
ISKCON Virtual Temple
Virtual Istagosthi
Vaiṣṇava Calendar
Kṛṣṇa West
Śrīmad-Bhāgavatam
Canto 10 - The Summum Bonum
<<
87 - The Prayers of the Personified Vedas
>>
Index
Transliteration
Devanagari
Description
10.87.1
śrī-parīkṣid uvāca
brahman brahmaṇy anirdeśye
nirguṇe guṇa-vṛttayaḥ
kathaṁ caranti śrutayaḥ
sākṣāt sad-asataḥ pare
10.87.2
śrī-śuka uvāca
buddhīndriya-manaḥ-prāṇān
janānām asṛjat prabhuḥ
mātrārthaṁ ca bhavārthaṁ ca
ātmane ’kalpanāya ca
10.87.3
saiṣā hy upaniṣad brāhmī
pūrveśāṁ pūrva-jair dhṛtā
śrraddhayā dhārayed yas tāṁ
kṣemaṁ gacched akiñcanaḥ
10.87.4
atra te varṇayiṣyāmi
gāthāṁ nārāyaṇānvitām
nāradasya ca saṁvādam
ṛṣer nārāyaṇasya ca
10.87.5
ekadā nārado lokān
paryaṭan bhagavat-priyaḥ
sanātanam ṛṣiṁ draṣṭuṁ
yayau nārāyaṇāśramam
10.87.6
yo vai bhārata-varṣe ’smin
kṣemāya svastaye nṛṇām
dharma-jñāna-śamopetam
ā-kalpād āsthitas tapaḥ
10.87.7
tatropaviṣṭam ṛṣibhiḥ
kalāpa-grāma-vāsibhiḥ
parītaṁ praṇato ’pṛcchad
idam eva kurūdvaha
10.87.8
tasmai hy avocad bhagavān
ṛṣīṇāṁ śṛṇvatām idam
yo brahma-vādaḥ pūrveṣāṁ
jana-loka-nivāsinām
10.87.9
śrī-bhagavān uvāca
svāyambhuva brahma-satraṁ
jana-loke ’bhavat purā
tatra-sthānāṁ mānasānāṁ
munīnām ūrdhva-retasām
10.87.10
śvetadvīpaṁ gatavati
tvayi draṣṭuṁ tad-īśvaram
brahma-vādaḥ su-saṁvṛttaḥ
śrutayo yatra śerate
tatra hāyam abhūt praśnas
tvaṁ māṁ yam anupṛcchasi
10.87.11
tulya-śruta-tapaḥ-śīlās
tulya-svīyāri-madhyamāḥ
api cakruḥ pravacanam
ekaṁ śuśrūṣavo ’pare
10.87.12-13
śrī-sanandana uvāca
sva-sṛṣṭam idam āpīya
śayānaṁ saha śaktibhiḥ
tad-ante bodhayāṁ cakrus
tal-liṅgaiḥ śrutayaḥ param
yathā śayānaṁ saṁrājaṁ
vandinas tat-parākramaiḥ
pratyūṣe ’bhetya su-ślokair
bodhayanty anujīvinaḥ
10.87.14
śrī-śrutaya ūcuḥ
jaya jaya jahy ajām ajita doṣa-gṛbhīta-guṇāṁ
tvam asi yad ātmanā samavaruddha-samasta-bhagaḥ
aga-jagad-okasām akhila-śakty-avabodhaka te
kvacid ajayātmanā ca carato ’nucaren nigamaḥ
10.87.15
bṛhad upalabdham etad avayanty avaśeṣatayā
yata udayāstam-ayau vikṛter mṛdi vāvikṛtāt
ata ṛṣayo dadhus tvayi mano-vacanācaritaṁ
katham ayathā bhavanti bhuvi datta-padāni nṛṇām
10.87.16
iti tava sūrayas try-adhipate ’khila-loka-mala-
kṣapaṇa-kathāmṛtābdhim avagāhya tapāṁsi jahuḥ
kim uta punaḥ sva-dhāma-vidhutāśaya-kāla-guṇāḥ
parama bhajanti ye padam ajasra-sukhānubhavam
10.87.17
dṛtaya iva śvasanty asu-bhṛto yadi te ’nuvidhā
mahad-aham-ādayo ’ṇḍam asṛjan yad-anugrahataḥ
puruṣa-vidho ’nvayo ’tra caramo ’nna-mayādiṣu yaḥ
sad-asataḥ paraṁ tvam atha yad eṣv avaśeṣam ṛtam
10.87.18
udaram upāsate ya ṛṣi-vartmasu kūrpa-dṛśaḥ
parisara-paddhatiṁ hṛdayam āruṇayo daharam
tata udagād ananta tava dhāma śiraḥ paramaṁ
punar iha yat sametya na patanti kṛtānta-mukhe
10.87.19
sva-kṛta-vicitra-yoniṣu viśann iva hetutayā
taratamataś cakāssy anala-vat sva-kṛtānukṛtiḥ
atha vitathāsv amūṣv avitathāṁ tava dhāma samaṁ
viraja-dhiyo ’nuyanty abhivipaṇyava eka-rasam
10.87.20
sva-kṛta-pureṣv amīṣv abahir-antara-saṁvaraṇaṁ
tava puruṣaṁ vadanty akhila-śakti-dhṛto ’ṁśa-kṛtam
iti nṛ-gatiṁ vivicya kavayo nigamāvapanaṁ
bhavata upāsate ’ṅghrim abhavam bhuvi viśvasitāḥ
10.87.21
duravagamātma-tattva-nigamāya tavātta-tanoś
carita-mahāmṛtābdhi-parivarta-pariśramaṇāḥ
na parilaṣanti kecid apavargam apīśvara te
caraṇa-saroja-haṁsa-kula-saṅga-visṛṣṭa-gṛhāḥ
10.87.22
tvad-anupathaṁ kulāyam idam ātma-suhṛt-priya-vac
carati tathonmukhe tvayi hite priya ātmani ca
na bata ramanty aho asad-upāsanayātma-hano
yad-anuśayā bhramanty uru-bhaye ku-śarīra-bhṛtaḥ
10.87.23
nibhṛta-marun-mano-’kṣa-dṛḍha-yoga-yujo hṛdi yan
munaya upāsate tad arayo ’pi yayuḥ smaraṇāt
striya uragendra-bhoga-bhuja-daṇḍa-viṣakta-dhiyo
vayam api te samāḥ sama-dṛśo ’ṅghri-saroja-sudhāḥ
10.87.24
ka iha nu veda batāvara-janma-layo ’gra-saraṁ
yata udagād ṛṣir yam anu deva-gaṇā ubhaye
tarhi na san na cāsad ubhayaṁ na ca kāla-javaḥ
kim api na tatra śāstram avakṛṣya śayīta yadā
10.87.25
janim asataḥ sato mṛtim utātmani ye ca bhidāṁ
vipaṇam ṛtaṁ smaranty upadiśanti ta ārupitaiḥ
tri-guṇa-mayaḥ pumān iti bhidā yad abodha-kṛtā
tvayi na tataḥ paratra sa bhaved avabodha-rase
10.87.26
sad iva manas tri-vṛt tvayi vibhāty asad ā-manujāt
sad abhimṛśanty aśeṣam idam ātmatayātma-vidaḥ
na hi vikṛtiṁ tyajanti kanakasya tad-ātmatayā
sva-kṛtam anupraviṣṭam idam ātmatayāvasitam
10.87.27
tava pari ye caranty akhila-sattva-niketatayā
ta uta padākramanty avigaṇayya śiro nirṛteḥ
parivayase paśūn iva girā vibudhān api tāṁs
tvayi kṛta-sauhṛdāḥ khalu punanti na ye vimukhāḥ
10.87.28
tvam akaraṇaḥ sva-rāḍ akhila-kāraka-śakti-dharas
tava balim udvahanti samadanty ajayānimiṣāḥ
varṣa-bhujo ’khila-kṣiti-pater iva viśva-sṛjo
vidadhati yatra ye tv adhikṛtā bhavataś cakitāḥ
10.87.29
sthira-cara-jātayaḥ syur ajayottha-nimitta-yujo
vihara udīkṣayā yadi parasya vimukta tataḥ
na hi paramasya kaścid aparo na paraś ca bhaved
viyata ivāpadasya tava śūnya-tulāṁ dadhataḥ
10.87.30
aparimitā dhruvās tanu-bhṛto yadi sarva-gatās
tarhi na śāsyateti niyamo dhruva netarathā
ajani ca yan-mayaṁ tad avimucya niyantṛ bhavet
samam anujānatāṁ yad amataṁ mata-duṣṭatayā
10.87.31
na ghaṭata udbhavaḥ prakṛti-pūruṣayor ajayor
ubhaya-yujā bhavanty asu-bhṛto jala-budbuda-vat
tvayi ta ime tato vividha-nāma-guṇaiḥ parame
sarita ivārṇave madhuni lilyur aśeṣa-rasāḥ
10.87.32
nṛṣu tava mayayā bhramam amīṣv avagatya bhṛśaṁ
tvayi su-dhiyo ’bhave dadhati bhāvam anuprabhavam
katham anuvartatāṁ bhava-bhayaṁ tava yad bhru-kuṭiḥ
sṛjati muhus tri-nemir abhavac-charaṇeṣu bhayam
10.87.33
vijita-hṛṣīka-vāyubhir adānta-manas tura-gaṁ
ya iha yatanti yantum ati-lolam upāya-khidaḥ
vyasana-śatānvitāḥ samavahāya guroś caraṇaṁ
vaṇija ivāja santy akṛta-karṇa-dharā jaladhau
10.87.34
svajana-sutātma-dāra-dhana-dhāma-dharāsu-rathais
tvayi sati kiṁ nṛṇām śrayata ātmani sarva-rase
iti sad ajānatāṁ mithunato rataye caratāṁ
sukhayati ko nv iha sva-vihate sva-nirasta-bhage
10.87.35
bhuvi puru-puṇya-tīrtha-sadanāny ṛṣayo vimadās
ta uta bhavat-padāmbuja-hṛdo ’gha-bhid-aṅghri-jalāḥ
dadhati sakṛn manas tvayi ya ātmani nitya-sukhe
na punar upāsate puruṣa-sāra-harāvasathān
10.87.36
sata idaṁ utthitaṁ sad iti cen nanu tarka-hataṁ
vyabhicarati kva ca kva ca mṛṣā na tathobhaya-yuk
vyavahṛtaye vikalpa iṣito ’ndha-paramparayā
bhramayati bhāratī ta uru-vṛttibhir uktha-jaḍān
10.87.37
na yad idam agra āsa na bhaviṣyad ato nidhanād
anu mitam antarā tvayi vibhāti mṛṣaika-rase
ata upamīyate draviṇa-jāti-vikalpa-pathair
vitatha-mano-vilāsam ṛtam ity avayanty abudhāḥ
10.87.38
sa yad ajayā tv ajām anuśayīta guṇāṁś ca juṣan
bhajati sarūpatāṁ tad anu mṛtyum apeta-bhagaḥ
tvam uta jahāsi tām ahir iva tvacam ātta-bhago
mahasi mahīyase ’ṣṭa-guṇite ’parimeya-bhagaḥ
10.87.39
yadi na samuddharanti yatayo hṛdi kāma-jaṭā
duradhigamo ’satāṁ hṛdi gato ’smṛta-kaṇṭha-maṇiḥ
asu-tṛpa-yoginām ubhayato ’py asukhaṁ bhagavann
anapagatāntakād anadhirūḍha-padād bhavataḥ
10.87.40
tvad avagamī na vetti bhavad-uttha-śubhāśubhayor
guṇa-viguṇānvayāṁs tarhi deha-bhṛtāṁ ca giraḥ
anu-yugam anv-ahaṁ sa-guṇa gīta-paramparayā
śravaṇa-bhṛto yatas tvam apavarga-gatir manu-jaiḥ
10.87.41
dyu-pataya eva te na yayur antam anantatayā
tvam api yad-antarāṇḍa-nicayā nanu sāvaraṇāḥ
kha iva rajāṁsi vānti vayasā saha yac chrutayas
tvayi hi phalanty atan-nirasanena bhavan-nidhanāḥ
10.87.42
śrī-bhagavān uvāca
ity etad brahmaṇaḥ putrā
āśrutyātmānuśāsanam
sanandanam athānarcuḥ
siddhā jñātvātmano gatim
10.87.43
ity aśeṣa-samāmnāya-
purāṇopaniṣad-rasaḥ
samuddhṛtaḥ pūrva-jātair
vyoma-yānair mahātmabhiḥ
10.87.44
tvaṁ caitad brahma-dāyāda
śraddhayātmānuśāsanam
dhārayaṁś cara gāṁ kāmaṁ
kāmānāṁ bharjanaṁ nṛṇām
10.87.45
śrī-śuka uvāca
evaṁ sa ṛṣiṇādiṣṭaṁ
gṛhītvā śraddhayātmavān
pūrṇaḥ śruta-dharo rājann
āha vīra-vrato muniḥ
10.87.46
śrī-nārada uvāca
namas tasmai bhagavate
kṛṣṇāyāmala-kīrtaye
yo dhatte sarva-bhūtānām
abhavāyośatīḥ kalāḥ
10.87.47
ity ādyam ṛṣim ānamya
tac-chiṣyāṁś ca mahātmanaḥ
tato ’gād āśramaṁ sākṣāt
pitur dvaipāyanasya me
10.87.48
sabhājito bhagavatā
kṛtāsana-parigrahaḥ
tasmai tad varṇayām āsa
nārāyaṇa-mukhāc chrutam
10.87.49
ity etad varṇitaṁ rājan
yan naḥ praśnaḥ kṛtas tvayā
yathā brahmaṇy anirdeśye
nīṛguṇe ’pi manaś caret
10.87.50
yo ’syotprekṣaka ādi-madhya-nidhane yo ’vyakta-jīveśvaro
yaḥ sṛṣṭvedam anupraviśya ṛṣiṇā cakre puraḥ śāsti tāḥ
yaṁ sampadya jahāty ajām anuśayī suptaḥ kulāyaṁ yathā
taṁ kaivalya-nirasta-yonim abhayaṁ dhyāyed ajasraṁ harim
<< Anterior
|
Siguiente >>
Otros idiomas:
Pares de idiomas:
Clases en Audio/video:>
Obtener libro:
Copyright:
Help:
Donate to Bhaktivedanta Library